måndag, augusti 06, 2007

Man är aldrig turist i sin egen hemstad

Idag var jag i Lund. Inte så uppseendeväckande kanske med tanke på att jag de facto är mantalskriven i den staden. Men eftersom jag är som jag är och Lund är som Lund är, det vill säga att jag är en rotlös kringflackande säsongsinkomstkarnevor och Lund är studentstaden med stort S som drastiskt sjunker i antal innevånare när kalendern visar Juni, så var det ganska spännande att upptäcka sin egen hemstad så som den verkligen är bortom alla univeristets- och LTH-studenter. (det är så skönt att vara MAH-student ibland och slippa hamna i "fulla stökiga lundastudenter som tror att status i diverse olika univeristetssällskap ger någon som helst förtur någonstans överhuvudtaget i den riktiga världen utanför LU")

Nåväl, man är ju som bekant aldrig turist i sin egen hemstad men idag var jag det. Jag tog god tid på mig att läsa en informationsskylt om Lundagård som jag säkert passerat 100 gånger förut utan att ägna den så mycket som en tanke. Jag funderade på att följa med medlemmarna av en polsk turistgrupp som formliigen välde ut ur en för ändamålet alldeles för liten polsk turistbuss, in på en guidad tur i domkyrkan. Där var jag ju på skåneresan i tredje klass och kände mig därför överkvalificerad för att gå på en sådan rundtur. Långsamt gick jag längst gatorna i mitt kvarter och insåg att vi hade en naprapatmottagning praktiskt taget runt hörnet. Bra att veta om det skulle behöva komma till hands. På Mårtenstorget stod en dam som verkade vara född närmare det första än det andra världskriget och stirrade på en slängd servett och såg ut att undra vad för utommänsklig ansamling ondska som någon måste besitta för att ha samvete nog att skräpa ned på det sättet. Medan jag till fullo njöt av min b-klass kebabrulle på en bänk vid mårtenstorget så hindrade jag tydligen en nödig alkoholist att uträtta sina behov i en papperskorg alldeles vid min bänk. "Jag är så nödig att jag hade gjort det, men killen sitter ju faktiskt och äter här" Tydligen spelade de 150 personerna som just då handlade från olika stånd på veckomarknaden på ovan nämna torg inte någon roll.

Ja, Lund är i sanning en bra stad att bo i. Hade det inte varit för att en stor majoritet av mina vänner i staden tillhör kategorin "studenter" och därför per definition flyr staden under sommaren och lämnar ett socialt tomrum så hade jag lätt kunnat bo här året runt. Men pengarna finns någon annanstans. I mitt fall ute i Europa - men där har jag aldrig tid att turista.

0 Kommentarer:

Skicka en kommentar

<< Hem