In Memorandum
En kär vän har gått ur tiden.Efter en tids sjukdom har klockan slagit för min vän och idag fanns han bara inte där. I över ett och ett halvt år har vi mer eller mindre dagligdags setts och han har lika tålmodigt kommit med upplysningar såväl om klockaslaget som om temperaturen.
Jag talar om den digitala klokan på Synsam på Lilla fiskaregatan i Lund. Varje morgon när jag cyklat till skolan har den upplyst mig om att jag måste skynda mig till tåget, eller att det är minus -12 grader. I båda fallen något som jag gissningsvis redan visste om. Men ändå, alltid där. Varje morgon. Men sedan en tid har han varit dystert nedsläckt, och så idag var han borta, ja hela affären var borta. Inte för att jag komemr att sakna synsam, men klockan har alltid visat tre minuter för mycket än vad hon egentligen är och alltid fått mig att sätta andan i halsen på min cykelresa till tåget.
Jag sörjer.
Förövrigt:
Jag säger bara Coops hygienprodukter. Bra och så in i bänken billiga!
posted by daniel @ 3:40 em
2 Kommentarer:
mina medkänslor gjorde mig ett spratt. kändes lite märkligt när man insåg att klockan inte hade lungor och kunde andas, samt ett hjärta som pumpar runt = definition av en levande varelse.
men sorgen kan ju finnas där lika mycket för det. (sörjer fortfarande vårt träd utanför fönstret som agerade insynsskydd när vi flyttade upp, nu hänger grenarna - trasigt efter att det kommit en halvmeter tung blötsnö innan frosten gjort entré och löven hunnit falla av.)
kram, maria.
tack för kommentaren. jag menade att det var trevligt med festen, och inte att de åkte... Men du är fri att tolka det hur du vill. =)
Skicka en kommentar
<< Hem