dale idag

Ett år kvar, snart är jag över linjen... eller tröskeln till arbetsförmedlingen för några lärarjobb finns ju inte, inte vad jag hört iallafall. Ingen har kommit och knackat på min dörr och frågat om jag vill börja jobba... inte om man inte räknar administratören på Gunnesbo som har mig på kortnummer för allehanda vick-jobb i hela Lund. Tacka kollegiesympatin för det.

Tillbaka i Lund. Cirkeln är sluten, stirrar ut på innegården på Laurentii fyra dörrar till höger om den som var min i en svunnen tid innan man provat på att bo både TV-löst och utomlands i ett år vardera. Två viktiga insikter det där, men nu är jag tillbaka med TV och idel svenskar runt mig. Känns tryggt på nåt vis =)

Teologstudent kan man titulera sig också. Synd bara att föreläsningssalen ska ligga så surt långt norr ut. Lund är ju bekant på topp tre listan över svenska städer med störst höjdskillnad och jag bor på ena sidan och Lundmarkssalen på den andra. Kul är det att cykla hem iallafall, igår trampade jag fyra gånger på åtta minuter. (jag bromsade två gånger och höll på att dö sju gånger)

Akademisk kvart är ett dumt påhitt. Så är det bara.

Vi är typ 100 på kursen och en betydande del är som jag, blivande lärare och ibland blir man ju bara mörkrädd. Och jag som trodde amerikanerna hade dålig allmänbildning.

Jag har under hösten bott i dubbelrum i USA. Många blir citaten om man bor med en träningsnarkoman med verbal inkontinens. Jag delger här en samling. Han är egentligen inte så ful i munnen som det kan verka, det är bara så att de roligaste kommentarerna oftast kom när han var lite upprörd och med upprördheten sinade nyanserna i språket.
Jag ger er... Patrickisms.